Våren kom så efterlängtad än en gång….Solens glimtar som smeker ens vinterbleka kinder. Visst är det väl underbart? Oavsett allt annat…som förändras…utvecklas..kommer och försvinner….. så kommer alltid vårsolen… lika fantastisk varje gång
2014 blev ett intensivt år….Högt tempo med mycket innehåll.
De har berikat mig och fått mig att växa…… Ibland tar livets vägar ett sidospår, eller en oberäknad uppförsbacke…. men i slutändan gör det mig starkare och stöttar mig att kämpa hårdare….. jag tar meningen i allt…även om det ibland snuddar vid ett `varför?´
Vi har själv makten att styra vår upplevelse av allt.. kanske vi inte alltid kan styra det som sker… men vi kan alltid styra hur vi själv bestämmer att vi ska uppleva de…
Den fantastiska höstglöden tänds ute och inuti oss själva… kylan smyger fram med mörkret… Dagarna tar sovmorgon och skiner silande genom de sprakande lövmiraklen….
Luften känns renare, fuktigare och sveper in som lindring på ömmande arbetarmuskler.. Vinden hon kommer med hopp om kommande vila ..män än är mycket kvar att göra innan dess…
/> Alla grönsaker som ska förvaras i källarens dvala under den vita vinterns tid ska upp ur sin närande mylla… morötter i variationer till människor och kaniner.. betor i alla dess färger och former, rödbetan, gulbetan och polkabetan ska få göda familjen i vinter… Potatisen den sista ska upp och hitta en plats i mörkret skydd från jorddjur. All lök, röd,gul och vit ska få egna lådor efter de fått torka till i den ännu varma höstsolen. I år är de varmt än och förvånande länge..:) än vill hon inte kliva ner i underjorden och lämna de sina..
Så kom den och värmde våra själar äntligen efter denna väntan, lång, grå och utdragen i oändlighet…så otålig som den äggsjuka hönan har man vankat
När sen den smekande, helande sydan vinden susar runt ens frusna vinter trötta kropp, då återuppstår man igen..mitt i den nyspruckna, sköra, livsgröna gryningen. Att få leva blir en ynnest..en djupare vördnad för naturens fullkomliga oändlighet…
TackTackTack
